Det känns inte som att det går att fundera över folkbibliotekens roll när det gäller medie- och informationskunnighet utan att reflektera kring lärandet. Vad menas med livslångt lärande och bildning i praktiken? Hur ser våra lärandesituationer ut och hur kan de se ut för att vara relevanta för allmänhetens behov och för vårt erbjudande som bibliotek?
Det finns flera intressanta aspekter på lärandet. Zugmut Baumann pratar om tre typer av lärande. Det primära är den typen av lärande som vi känner igen från vår skolgång, dvs inhämtande av etablerat innehåll för att kunna svara på förutbestämda frågor för att nå baskunskaper. Det sekundära lärandet handlar mer om vanor för hur vi tänker kring lärande och kunskap, färdigheter som inte är lika synliga. Även den typen av lärande är kopplat till specifika uppgifter och känns igen från modern utbildning. Det tertiära lärandet däremot bygger på förändring och hur vi förhåller oss till den. ”Det tertiära lärandet går ut på att lära sig leva i ett nytt mer flytande tillstånd med många olika perspektiv och förklaringar, med olika värderingar och kanske framför allt med snabba förändringar av de situationer och de människor som ska tolkas.” Att helt enkelt att leva med ovisshet och ambivalens som följeslagare och ibland i avsaknad av tillförlitliga auktoriteter. Det betyder också att en måste stärka sitt kritiska och självkritiska förhållningssätt och utveckla förmågan att acceptera att ändra ramarna när mönstren formas om.
Detta sätt att se på lärande passar in i den tid vi lever i, nätverkssamhället som Manuell Castells först skriver om som ett sätt att beskriva ett samhälle som som blir alltmer beroende av kommunikationsteknologi. Eller ”the exponential age” som John Seely Brown benämner vår tid som kännetecknas av ny teknik och snabb utveckling. Tekniken och dess möjligheter påverkar oss och därmed samhället i stort, så även bildning och lärande, vare sig det är formellt eller informellt. Har sett detta klipp massor med gånger och tycker att John verkligen tillför intressanta vinklar på lärandet:
Ett annat begrepp som är intressant ur vår synvinkel tycker jag är Connected Learning. Jag hörde talas om det för första gången när jag besökte Chicago och konferensen Next Library 2014. Connected Learning är en modell som lyfter det informella lärandet, det som sker utanför skolan och utan att vi kanske ens är medvetna om att vi lär oss något. Lärandet som bygger på intressen. Återkommer till det!